Ps....ni är för söta vilka ni nu är?!?!
Trots att jag varit superdålig och omotiverad till att blogga är det varje dag några som kikar in här för att, vem vet, hoppas på ett nytt inlägg om nått som händer i min vardag.
Det är verkligen jättekul. Ska nog försöka komma igång igen och skriva av mig lite. Jobbar dock under tystnadsplikt så jag kan inte skriva så mycket om min vardag på jobbet då det faktikst kan vara så att nån av er råkar vara anhörig.... Så det får bli om det andra som hinner hända mellan mina arbetspass helt enklet!
Förresten, när vi var påväg hem från svär-päronen såg vi en bil som snurrade på motorcägen och in i räcket för att sedan fortsätta snurra.... Vi stannade och kollade för att se till så att allt var okej med kllen i bilen som uppenbarligen var chockad och skärrad. Vi åkte tillsammans till Statoil för att där rekomendera honom att tsälla bilen och ringa någon som kunde göra honom sällskap till akuten. Man vet aldrig vad som dyker upp när chocken och adrenalinkicken släpper.... Hoppas han mår bra trots allt!
