Visst är det kosntigt vad tiden gör.....
För ca fem månader sen när D berättade att han bokat/planerat en resa runt jorden så kände jag bara ren och skär glädje för hans skull... vilket häftigt äventyr han skulle få vara med om...
Och den känslan har varit bestående under ganska lång tid... tills för ett tag sen... när en massa egoistiska tankar har dykt upp...hmm....hur ska jag ditten och hur ska det bli med datten....inte alls vad jag hade tänkt eller planerat alls! Försöker dock, som min väninna T alltid säger; "se det positiva i det..."....*morr*.....FÖRSÖKER VERKLIGEN!!!
Men men... dagen då han kommer hem igen kommer att komma... och då!!!! .....då är jag på Åland... vilken tajming!! HAn är borta 120 dagar... och såklart så ska det jag sett fram emot så länge (tournament of Åland) vara den 121 och 122 dagen vi är ifrån varandra....
Kommentarer
Trackback
